Andas han?

 
Hjälp vilket väder vi har i dag! Det stormar och ösregnar, vaknade till att det bullrade mot taket av både regnet och blåsten. I dag är det fredag vilket betyder musiklekskola nu på förmiddagen och sedan hoppas jag hinna skriva en hel del här hemma. Så nu tankar jag kaffe min vana trogen.
 
 
Jag har tänkt flera kvällar på vad det sista man gör innan man somnar är, typ vad har man själv för kvällsrutiner. Det sista jag gör är alltid att tassa in i Addes rum, luta mig in över spjälsängen och titta så att allt är okej och lyssna efter hans andetag. Det är ju betydligt lättare att höra andetagen nu än när han var pytteliten – då jag kunde stå och lyssna, och lyssna, oooch lyssna, och till sist lägga handen en bit framför hans ansikte för att se om jag kände något andetag och sedan blev lättad till tusen när han efter en stund drog en tydlig lycklig suck. Bebbar låter alltid så lyckliga när de suckar i sömnen (*en emoji med hjärtan för ögonen här*). Men fortfarande kan jag stå där och lyssna efter andetagen, med risk för att han ibland öppnar ögonen och jag snabbt får rusa ut och tyst stänga dörren för att han inte ska vakna helt.
 
Jag har tänkt på hur länge man kommer att göra så där, om man står där fortfarande när han är typ 17 år och stirrar på honom i sömnen. Då kanske det börjar bli lite creepy va? Speciellt om det börjar komma flickvänner med i bilden, haha. Ni som har äldre barn, när slutade ni med att gå in och titta till era barn innan ni själva gick och lade er?
 
 
 

Glöm inte att klicka på hjärtat här nedan ifall du gillar inlägget! Tack! <3
Följ min Facebooksida HÄR!
 
att ha barn baby familj familjeliv livet mammaliv
2 kommentarer
Anonym

Bellis är 4 och jag kikar alltid till henne innan jag går lägger mig så allt står rätt till, gillar att stå där en stund och kika, kommer jag göra bra länge till kan jag tro =D

Svar: Bra att höra att du också göra det, och jo jag tror det kommer att hänga kvar ett bra tag, känns lite så! :D Och de är så söta när de ligger där och sover lugnt <3
Evelina Wilson

mammansprinsessor

Alltså jag går alltid in till min minsta (snart 8 år) haha men det är min lilla kvällsrond innan jag lägger mig, har ju visserligen en 17 åring:) där vill jag nog lyssna extra noga under helgmornar läs eftermiddagar om hjärtat slår:) man slutar nog aldrig oroa sig för sina barn. kramar o fina bilder.

Svar: Skönt att höra att jag inte är ensam om det och tänkte lite det att det säkert är något som hänger kvar på ett eller annat sätt! I och för sig ett gott tecken att man oroar sig och vill kolla så att allt är okej :) Tack och ha en riktigt fin helg! Kram! <3
Evelina Wilson