Pappalediga veckor

De senaste tre veckorna har Wiktor varit pappaledig, så vi har haft ombytta roller – jag har åkt hemifrån på dagarna och Wiktor har varit hemma med Adde. Det har känts som en jättebra omväxling, och bra att få möjlighet att fokusera mer effektivt på egna projekt och framförallt på att få frilansuppdragen fixade.
 
Jag är också glad och tacksam över att Wiktor är pappaledig och att det är något han vill och ser som viktigt för sig själv och för Addes del, särskilt eftersom jag har insett att det inte är en självklarhet för män att ta ut de få veckor de har möjlighet till. Här borde verkligen reglerna ändras, för mammor får ju full lön för sina första tre månader, men pappor får bara en del av lönen under sina pappalediga veckor. De första tre veckorna finns det en viss skillnad mellan arbetsplatser – vissa går in och betalar mellanskillnaden så att pappan får full lön – men om vi alls vill gå mot en jämlikare fördelning på det här planet borde det väl vara en självklarhet för dem som bestämmer här i landet att se till så att också alla pappor kan få full lön för hela sin pappaledighet?? För det är ju klart att även familjens ekonomiska situation i övrigt blir en avgörande faktor i den här frågan så länge papporna inte får full lön för sina veckor.
 
Vi har gjort så att Wiktor är hemma några veckor nu och några veckor senare, och det här är sista veckan för den här omgången, så jag känner mig en aning stressad över att få allt gjort.
 
 
En av de grejer som jag också sett till att få in de här veckorna är luncher, i övrigt har jag varit ganska mycket av en eremit för att hinna jobba på med allt jag vill få gjort, men de kompisar som befunnit sig i samma knutar som jag (nära arkivet t.ex. där jag suttit en hel del och gått igenom material) har jag passat på att träffa. Som denna lunch på Sandros med Nicolina, dagen innan hon flyttade till Stockholm. Det var god mat och ett långt samtal om livet, framtiden, planer och så allmänt tjejsnack. Nicolina hade dessutom just kommit hem från Kambodja där hon och hennes man jobbade som volontärer hela hösten och ett tag efter jul och nyår, så det var roligt att få höra allt om det också.
 
 
Ett annat exempel är denna goda brunchtallrik på Café Engel för ett par veckor sedan, den ackompanjerades av fler funderingar om framtidsplaner. Det är sådana här stunder som utgjort extrabra pauser från jobb de här veckorna. Och det finns fler exempel, ni som följer mig på Instastory har sett dem alla.
 
Nu ska jag jobba på och sedan i väg på en lunch med min kompis Johanna innan jag åker till arkivet igen och tillbringar eftermiddagen med att dyka ner i början av 1800-talet där. Ännu en bra dag med andra ord!
0 kommentarer